Vita blodkroppar

Vita blodkroppar är blodceller som försvarar kroppen mot infektioner. Det finns tre olika vita blodkroppar: Lymfocyter, Granulocyter och Monocyter. På olika sätt attackerar de infektionen. Lymfocyterna söndrar bakterierna, granulocyterna äter upp bakterierna och monocyterna både äter upp bakterierna och tar hand om död vävnad. 

Indikationer

Om man har för många vita blodkroppar kan det bero på att man röker, är stressad eller behandlas med ett läkemedel som orsakar detta, eller om man måttlig höjning i blodet som antigen kan bero på en infektion, inflammation eller blodcancer (leukemi) För behandling av detta så måste man behandla själva orsaken.

Om man har för få vita blodkroppar kan det bero på infektioner som t.ex. influensa, HIV, malaria eller TBC. Men också cytostatikabehandling och medel mot överaktivitet i sköldkörteln kan orsaka att man har ett lågt antal vita blodkroppar i kroppen. 

Bihåleinflammation

Bihåleinflammation är när håligheterna i ansiktsskelettet blir inflammerade oftast vid förkylning. På samma sätt som näsan blir täppt vid förkylning blir också bihålorna täppta. Det är en sjukdom som oftast brukar gå om av sig själv och är rätt så vanlig.

Det är inte bihåleinflammationen som smittar utan det är förkylningen. Det är väldigt sällsynt men de kan förekomma allvarliga fall av bihåleinflammation och då kan man behöva vårdas på sjukhus.

Om bihåleinflammationen är osakad av en vanlig virusinfektion så går det oftast snabbt över av sig själv och man behöver ingen behandling, men om bakterierna i bihålorna börjar växa så behövs det antibiotika eller någon annan behandling för att stoppa inflammationen.

Hur sjuk man blir är olika beroende på bihålornas öppningsstorlek, slemhinnans förmåga att transportera slem, hur bra kroppens försvar fungerar mot infektioner eller vilken typ av smittämnen som startar infektionen.

De besvär som är typiska för bihåleinflammation är att man har värk i pannan eller i kinderna, oftast på nåndera sidan, luktsinnet försämras, man får en illaluktande snuva och näsan blir täppt, tryckande värk i tänderna i övrekäken.

Om man är en person som är allergisk eller överkänslig för någonting så är risken större att man får bihåleinflammation, pga. slemhinnorna kan svullna. Samma gäller under graviditeten för då är kroppens slemhinnor överlag och sväller. Därför är det vanligt att ha problem med bihålorna under graviditeter. Rökning är en annan sak som ökar risken för bihåleinflammation.

Med att hålla huvudet högt när man ligger ner så minskar svullnaden i näsan och bihålorna, är ett förslag hur man ska behandla bihåleinflammation. En annan behandling är att använda nässpray, finns receptfria på apoteket, de gör inte så att inflammationen läker snabbare men tar minskar på symptomen, men det är viktigt att komma ihåg att man inte får använda nässpray mer än 10 dagar i streck för då kan det i sin tur göra så att svullnaden i näsan ökar.

Enander, Martin 2012. Bihåleinflammation. Tillgängligt på:

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Bihaleinflammation/ Hämtat: 10.3.2015

Clostridium

Clostridium difficile är en grampositiv stavbakterie som kan bilda sporer. Finns oftast i i tarmens normalflora, men vid behandling med antibiotika, av framför allt cefalosporiner och klindamycin finns stor risk för överväxt av bakterien som då kan orsaka svåra diarréer, i första hand behandlas med metronidazol som är en antibiotika.

En av clostridiums difficiles undergrupper är clostridium tetani som orsakar stelkramp, den är långviulen.
Colostridium perfringens är en annan undergrupp som orsakar gasbrand och matförgiftning.
Colostridium botulinum orsakar livsfarlig matförgiftning, dvs. botulism.

Förekommer i inaktiv bakterieform och även i människans kolon i sporfolm. Där konkurrerar dessa bakterier med tarmens övriga normalflora och lever därför i regel "under kontrollerade former"