Försvarsmekanismer

Jaget är den del av vår personlighet som påverkar i den medvetna världen. Man söker ständigt efter att anpassa sig efter verkligheten för att vara så funktionell för individen som möjligt men ibland blir kraven från oss själva eller omvärlden för stora och då känner man ångest. För att ångest får en att må dåligt så använder vi oss omedvetet av metoder som skyddar en själv från känslan, dessa metoder kallas för försvarsmekanismer

Stafylokocker

 Skillnader mellan virus och bakterier är att bakterier är mindre än virus. virus orsakar sjukdomar det gör inte bakterier. Virus kan bara föröka sig i levande vävnad. Virus består av dna medan bakterier inte gör. Bakterier finns nästan överallt men inte virus.

Familjen Staphylococcus utgörs av minst trettio olika arter.

Staphylococcus aureus har stor förmåga att producera enzymer och toxiner som ökar dess giftighet. Bakterien trivs i hud och slemhinnor men kan även orsaka allvarliga infektioner i blodbanan och i benvävnad.

Minst 50% av alla friska individer bär på S. Aureus i näsöppningen, vilket betyder att den finns där men den orsakar inte någon infektion. De som har bakterien i näsöppningen, har också den på händerna, därifrån kan S. Aureus sedan sprida sig vidare till någon annan individ och orsaka allvarlig infektion. Andra ställen där S. Aureus kan befinna sig i (utan att infektera) är armhåla, perineum, hårbotten, nässvalg, vaginaslemhinna och feces.

S. Aureus orsakar varbölder i hud, slemhinnor och benvävnad samt giftliknande reaktioner.

Infektionssymtomen orsakas både av bakteriernas skadeeeffekt men också av immunsystemets försvar mot bakterierna.

Vävnadens reaktion är inflammation och på huden syns det som rodnad, svullnad och värme.

Staphylococcus epidermis hör till hudens residenta bakterieflora som finns rikligt i huden. S. Epidermis kan varken producera enzymer eller gift dock har den stor benägenhet att utveckla antibiotikaresistens.

Särskild observation krävs om man tror att man blivit smittad med S. Epidermis. Eftersom att bakterierna är redan så välkända för kroppen, reagerar inte kroppens immunförsvar så kraftigt som det borde. Därför stiger feberreaktionen svagare, så som också CRP-stegringen och leukocytos (ökning av antalet vita blodkroppar). Tecken på inflammation kan vara otydliga men mindre rodnad, värme och svullnad inom infektionsområdet kan vara tecken på att man fått bakterien.

 Stafylokocker kan komma in i kroppen via sår eller mat. Man kan få bölder, sår kan infekteras. Såret blir rött och svullet, ta ont och man kan få feber. Man kan få infektioner av stafylokocker också i leder och blodet, men det är ovanligt. Om man får stafylokocker via maten, så leder det oftast till matförgiftning. Då är symptomen kräkningar och diarré.

Ytlig infektion i huden orsakad av Stafylokocker

Stafylokocker är en bakterietyp som finns i den mänskliga normalfloran hos 25–30 % av befolkningen. I de flesta fall orsakar bakterien ingen skada utan lever i symbios med människokroppen, oftast på huden eller i näsan.

Normalflora kallas de mikrober som oftast påträffas hos djur eller människor oftast är de bakterier eller mikroskopiska svampar.S aureus tillhör dock inte kroppens normalflora,utan är patogen. Hudens normalflora består framförallt av grampositiva bakterier så vita stafylokocker, mikrokocker och difteroida stavar. Stafylokocker finns också i näsan och i ytterörat.

Röda hund

Allmänt :  Röda hund är en smittsam sjukdom. Man kan bli smittad t.ex. när någon som är sjuk hostar eller nyser så att droppar i utandningsluften sprids. Röda hund är oftast lindrig för den som får den, om man r gravid och får röda hund kan fostret få svåra skador. Sjukdomen är mycket sällsynt för att de flesta barn har blivit vaccinerade för det. I många andra länder är den mycke vanlig eftersom man inte vaccineras för det där.

Symptom: Om man har fått röda hund är det vanligt att man får snuva, svullna lymfkörtlar speciellt i nacken men även i armhålor och ljumskar. Man känner oftast inte att man har röda hund.  Efter några dagar brukar brunaktiga eller blåröda utslag sprida sig i ansiktet och till armarna och benen. Man kan också få ont i lederna och feber.

Behandling: Det finns ingen behandling som hjälper mot röda hund, men sjukdomen går över av sig själv efter några dagar. Man behöv endast ta det lugnt typ som en vanlig förkylning. Man skall undvika starkt ljus.

Hur smittar röda hund och vilken spridning har röda hund?

Röda hund Smittas från person till person ,vid nära kontakt. Även människor som inte  känner sig sjuka kan sprida smitta. Då smittan kan föröka sig bäst dagarna innan man får utslag. Smittämnet sprids via små droppar i luften och når nya mottagliga individer via luftvägars slemhinnor. Inkubationstiden är 14-21 dagar. Har man engång haft röda hund är man immun under hela livet. Det gäller också de flesta som har tagit vaccinet som barn och tonåring. Röda hund förekommer sällan i Skandinavien men finns i många vanliga turistländer i olika delar av världen mest i Afrika, Asien men även i Europa och närbelägna länder.

Källor:
Medscinet.se,Röda hund

Senast uppdaterad: 2014-01-14

http://www.medscinet.se/infpreg/allinfo/main.asp?topic=18

Hämtad:10.03.15

Rebecka Persson, Röda hund

Senast uppdaterad: 2012-03-14

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Roda-hund/

Hämtad: 10.03.15

Wikipedia, Röda hund

Senast uppdaterad : 10.10.14

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6da_hund

Hämtad: 10.03.15

 

Joseph Lister

Joseph Lister kom på att man kan tvätta sår med karbolsyra och han lyckades få ner dödligheten med 30%. Men det tog ca 10 år förän hans metod blev godkännd och användbar.
Han var en brittisk kirurg från Glasgow som levde mellan 1827-1912.