Hjärnhinneinflammation

Vid hjärnhinneinflammation, även kallat meningit, är hinnorna mellan hjärnan och skallbenet angripna av virus eller bakterier. Om hjärnhinneinflammationen orsakas av en virusinfektion, vilket det oftast är frågan om, tillfrisknar man efter någon vecka. Det är ovanligt att en bakterie orsakar infektionen och i så fall behöver man fort sjukhusvård. En del läkemedel kan orsaka hjärnhinneinflammation som biverkning och reumatiska sjukdomar. (Hellgren)

Symptomen vid hjärnhinneinflammation orsakad av virus är huvudvärk, trötthet, illamående, stelhet i nacken, känslighet mot ljud och ljus, feber och sjukdomskänsla. Det finns ingen behandling mot viruset, kroppens immunförsvar tar hand om infektionen men man kan få smärtstillande och febernedsättande. (Hellgren,)

Symptomen vid hjärnhinneinflammation orsakad av bakterie är samma som virus men man insjuknar inom ett dygn och man kan bli medvetslös, få krampanfall, yr och orkeslös, blödningar i huden som ser ut som utslag eller blåmärken. Behandlingen mot bakterien är antibiotika direkt i blodet. Hjärnhinneinflammation orsakad av bakterie utan omgående vård har nästan 100 % dödlighet. (Hellgren)

De flesta blir helt återställda, en del får permanenta besvär och några få dör av hjärnhinneinflammation.

Enterovirus, herpesvirus eller TBE är virus som kan orsaka hjärnhinneinflammation. Enterovirus bosätter sig i luftvägarna eller mag- och tarmkanalen och tar sig därifrån vidare till andra delar av kroppen. Enterovirus kan ligga dolda en längre tid hos värden. (Davidsen)

Oftast är det borrelia-, pneumokock- eller meningokockbakterier som orsakar hjärnhinneinflammation. Borreliabakterier smittar via fästingar, meningokockbakterier hör till insidan av näsans normalflora. (Davidsen)

Det finns inget sätt att förebygga hjärnhinneinflammation men det finns vaccin mot meningokocker grupp A och C, men inte mot grupp B. (Davidsen)

Förutom meningit finns epidemisk hjärnhinneinflammation och japansk hjärnhinneinflammation. (Nationalencyklopedin, 2015)

Källförteckning:

Urban Hellgren, 2013-05-02, hämtad 10.3.2015.

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjarnhinneinflammation/

Ole Davidsen, 2010-08-31, hämtad 10.3.2015

http://www.netdoktor.se/smarta/artiklar/hjarnhinneinflammation-meningit/

Nationalencyklopedin, hämtad 10.3.2015

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/epidemisk-hj%C3%A4rnhinneinflammation

RNA-virus

Bakterier och virus

Bakterier finns nästan överallt, i kroppen och omkring oss. Bakterier består av en cell och har ingen kärna. Vi har nytta av bakterier, de hjälper oss med att bryta ner mat och de bryter ner skadliga bakterier.

Virus kan bara föröka sig i levande vävnad, t.ex celler. Viruset hör inte till normalfloran, den är en inkräktare i kroppen. Består av genetisk arvsmassa (RNA eller DNA) som överförs till cellerna, där den förökar sig.

 Virus orsakar t.ex influensa och förkylningar. Med vaccin kan man förebygga olika virus.

RNA-virus är mest känt för att orsaka rotavirus (alltså en tarminfektion), vinterkräksjuka, hepatit E, SARS, hepatit C och G, ebola, rödahund, påssjuka, mässling, rabies och influensa typ A, B och C.

Viruset smittar främst via förorenat avlopps vatten, via livsmedel som har förorenats, direkt eller indirekt kontakt med smittad person (kräkning eller avförning), via råa grönsaker eller skaldjur som har förorenats.

Huden

Epidermis är kroppens översta hudskikt och fungerar som ett vattentätt skydd. Överhuden är kroppens största försvarsmekanism, ca 1,75 m2 stor. En del av immunförsvaret finns i överhuden som skyddar mot bakterier, svampar och allergiframkallande ämnen. Utan vår hudbarriär skulle vattnet i våra kroppar avdunsta lätt och vi skulle dö av uttorkning. Den hud vi rör vid varje dag är hornlagret av överhuden, som består av en hundradels millimeter tjockt lager förhårdnade "döda" celler. En person med normal epidermis "tappar" 10g förhornad hud om dagen.