Huden

Epidermis är kroppens översta hudskikt och fungerar som ett vattentätt skydd. Överhuden är kroppens största försvarsmekanism, ca 1,75 m2 stor. En del av immunförsvaret finns i överhuden som skyddar mot bakterier, svampar och allergiframkallande ämnen. Utan vår hudbarriär skulle vattnet i våra kroppar avdunsta lätt och vi skulle dö av uttorkning. Den hud vi rör vid varje dag är hornlagret av överhuden, som består av en hundradels millimeter tjockt lager förhårdnade "döda" celler. En person med normal epidermis "tappar" 10g förhornad hud om dagen.

Stress är kroppens försvarsmekanism

I grunden är stress en förutsättning för oss att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna i kroppen och gör oss beredda på att slåss eller fly. Men när vår stress fortsätter dag ut, dag in, påverkas hela vår kroppsbalans.

Vårt autonoma nervsystem hjälper oss att klara av olika situationer, som när en fara hotar utsöndrar nervsystemet hormoner, såsom adrenalin, noradrenalin och kortisol. Hormonerna ökar andelen fetter och sockerarter i blodet vilket ger musklerna snabb och effektiv energi. Hjärtat slår snabbare, vilket också ökar energimängden i kroppen, för att ge bästa möjliga energi vid en kamp eller en flykt. Samtidigt blir vi mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.

Stress kan också vara negativt då den är långvarig och påverkar den mentala hälsan men är stressen kortvarig är den inte skadlig för hälsan. Stressen kan hjälpa människan i många situationer, i situationer vi måste få något gjort till exempel. När något stressar oss kan vi dra nytta av de ökade stresshormonerna i kroppen och åstadkomma mer än vad vi hade gjort om vi inte hade stressat.

Kroppens Försvarsmekanismer

Kroppen har många försvarsmekanismer och deras jobb är att förhindra och förstöra ovilliga bakterier. En stor del av försvarsmekanismerna finns i blodet i form av celler och proteiner. Inom funktionsmedicinen jobbar man med att stödja kroppens egna försvarmekanismer genom att ge immunförsvaret den näring det behöver, istället för att ’föra krig’ mot kroppen och ta symptomdämpande medel.

När de kommer bakterier in i kroppen. Så först måste bakterierna identifieras sen förökas B-lymfocyterna (B-celler) attackerar och dödar bakterierna. sen kommer Fagocyten (cellätare) som äter upp bakterierna. När en fagocyt har uppslukat en cell tar den all information om bakterierna för att om samma kommer på nytt så vet kroppen hur den skall dödas. Sen kommer T-lymfocyterna (mördar T-celler) som dödar bakterierna och Fagocyten.

                                                                                                                                                  

Kroppens försvarsmekanism

De vita blodkropparna försvarar kroppen

De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. De finns olika sorters vita blodkroppar. T.ex granulocyter, lymfocyter och monocyter. Skillnaden mellan vita och röda blodkroppar har de vita blodkropparna cellkärna och cellorgan som vanliga celler.

Granulocyter "äter upp" bakterier

Granulocyterna består av tre olika sorters celler som har olika uppgifter. De som kallas neutrofila granulocyter försvarar kroppen genom att "äta opp" dem. De vita blodkropparna cirkulerar också i vävnaderna när de blir ett bakterieangrepp t.ex i huden. 

En annan typ av vita blodkroppar är eosinofila granulocyter. Antalet av eosinofila granulocyter ökar när man får en allergisk reaktion eller en parasitsjukdom.

Basofila granulocyter innehåller rikligt med histamin som sätter igång den allergiska reaktionen.

Det finns totalt tre till åtta miljarder granulocyter per liter blod. Neutrofila granulocyterna är vanligast.

Lymfocyter förgör inkräktare

Lymfocyter är en annan sort som bildas i benmärgen. Cellerna blir sedan till färdiga lymfocyter i den sk lymfatiska vävnaden. De finns t.ex i lymfknutorna, mjälten, brässen, halsmandlarna och tarmanas väggar. 

B-lymfocyter bildas i benmärgen. De omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med främmande ämne som skapar en försvarsreaktion i kroppen, så kallade antigener.

Monocyter fungerar som renhållare

Monocyterna är störst av de vita blodkropparna. De vandrar ut i vävnaderna och omvandlas till celler som kallas makrofager. Cellerna äter upp inkräktare som t.ex bakterier. De tar även hand om död vävnad.

Vita blodkroppar

Vita blodkroppar

Kallas även för leukocyter, de är celler i blodet - de är en del av kroppens immunförsvar. De skyddar kroppen från infektionssjukdomar. Dessa blodkroppar produceras i benmärgen, och finns i lymfknutarna, mjälten och i lungornas hålrum. Om man har någon infektion, finns de också i vävnaderna. Dessa kan mätas för att se om du har någon inflammation på kommande eller om den redan pågår. Vita blodkropparnas uppgift i immunförsvaret är att ta hand om bakterier,olika virus och andra okända ämnen för vår kropp. Det finns olika typer av vita blodkroppar, t.ex. granulocyter och agranulocyter.

Vita blodkroppar

De vita blodkropparna i kroppen är blodceller som försvarar kroppen mot infektioner.  De finns tre olika sorterar av de vita blodkropparna : Granulocyter , Lymfocyter och Monocyter och det attackerar infektioner på olika sätt. De vita blodkropparna produceras i benmärgen . För att kolla mäta halten vita blodkroppar i blodet kan man ta ett blodprov .

Granulocyter äter upp bakterierna medans Lymfocyten gör sönder bakterierna och Monocyterna äter både upp det döda bakterierna och tar han om den döda vävnaden.

Man kan ha ett för lågt antal vita blodkroppar vilket kan bero på infektioner så som influensa , HIV  TBC (tuberkolos) , sjukdomar i benmärgen ,förstörd mjälte eller strålning.

Man kan även ha för högt antal vita blodkroppar i bloden vilket kan orsakas av blodcancer , leukemi, inflammation , infektion eller om du är stressad eller röker.

Blodkroppar i urinet . De flesta människor har inga vita blodkroppar i urinet ,men man kan ha det och det kan då bero på urininfektion , blåskatarr , prostatainflammation eller njurinflammation eller någon annan njursjukdom.
Man kan även som en frisk människa ha vita blodkroppar i urinet och behöver då ingen behandling för det!

Immunförsvar

Immunförsvar;
Kallas också för immunsystem eller infektionsförsvar.Immunförsvaret hos en multicellulär organism har som uppgift att skydda den från patogena mikroorganismer, som är  bakterier, virus, svampar, protozoer och så vidare. Immunförsvaret fungerar olika beroende på organism, och en art kan ha flera olika immunförsvar samtidigt. 
Människans immunförsvar kan delas upp i 2 olika försvar : specifikt och ospecifikt.

Ospecifika försvaret är medfött immunförsvar, det är kroppens första försvarslinje och bekämpar en infektion direkt. 

Specifikt förvsar sköts av lymfocyterna, lymfocyterna är en typ av vita blodkroppar som har specialfunktioner som bekämpar all virus på bästa sättet det kan. 

Det finns både B-lymfocyter och T-lymfocyter. 

Vita blodkroppar

Vita blodkroppar, leukocyter, hör till kroppens immunförsvar. Deras uppgift i immunförsvaret är att skydda kroppen mot virus, infektioner och bakterier. Det finns tre olika sorter av vita blodkropparna, och de heter granulocyter, lymfocyter och monocyter. Alla de här vita blodkropparna attackerar infektionen på olika sätt. Monocyterna äter upp bakterienra och äter upp död vävnad. Lymfocyterna söndrar bakterierna och granulocyter äter upp bakterierna.

Vita blodkropparna produceras i benmärgen. Halten av vita blodkropparma kan mätas i ett blodprov för att få veta om en inflammatorisk process pågår eller om immunförsvaret är nedsatt.
Det är bara några procent av vita blodkropparna som finns i våra blodkärl. Största delen av de finns i kroppens vävnader.

Huden

Huden

Huden är människans största organ och är ca 2 kvadratmeter, väger ungefär 4 kg och är mellan 1,5 - 4 mm tjock på en vuxen människa. Huden har många olika uppgifter t.ex. som att skydda kroppen från mikroorganismer,UV- strålning, uttorkning, skadliga ämnen och kemikalier och reglerar kroppens temperatur. Huden är ett känselorgan vilket betyder att den känner av beröringar, tryck och smärta. Huden är delad i 3 grupper, överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) och underhuden (subcutis).

Överhuden

Överhuden är det hudlagret som vi ser och kan röra skyddar mot slag, tryck, kemiska ämnen, mikroorganismer och delvis mot solljus. Överhuden är jätte tunn och tjockleken varierar över kroppen men skinnlagret är upp till 0,5 mm tjock. Överhuden består av tätt packade celler som är i lager på varandra med dom äldsta överst som med tiden fjällar bort och på så sätt förnyas huden hela tiden (processen tar ca. 30 daga). I överhuden finns talgkörtlar, svettkörtlar, keratin och de olika celltyperna keratinocyter, melanocyter (de pigmentproducerande cellerna) och langerhans celler. I överhuden finns det inga blodskärl men trots det sker det en stor ämnesomsättning, den syren som behövs i ämnesomsättningen tas upp från vätska som finns runt cellerna.

Läderhuden

Läderhuden är det stödjande lagret under överhuden och består av bindväv som är uppbyggt av kollagen, som ger huden stadga, och elastin som som gör att huden är elastisk och flexibel. Läderhunden är mellan 0.5 - 3 mm tjock och innehåller blodkärl, lymfkärl, nerver, bindväv, glatt muskulatur, talg- och svettkörtlar och hårsäckar. Läderhuden känner också av tryck, värme, kyla och smärta. 

Underhud

Underhuden är det understa hudlagret och dess uppgift är att skydda mot kyla och slag och hjälpa kroppen med fett- och vattenreserver. Underhudens tjocklek varierar beroende på matvanor, ärftlighet och hormoner. Underhuden är uppbyggd av bindväv som innehåller lipocyter som lagrar fett och är därför en viktig fettreserv, underhuden innehåller också mycket vävnadsvätskor och är därför också ett viktigt vattenförråd. 

Vita Blodkroppar

Vita blodkroppar hindrar kroppen att få infektioner. Det finns 3 olika sorter vita blodkroppar 

    - Lymfocyter, gör sönder bakterier.

    - Granulocyter, äter bakterier.

    -Monocyter, tar hand om död vävnad och äter upp bakterier.

Har man högt antal vita blodkroppar har det många olika orsaker:

lätt förhöjt(11-30x109/L)

-om man är rökare

-stressar

-opererat bort mjälten 

-medicin som orsakat det

måttlig förhöjning(30-50x109/L)

-inflammation

-infektion

-blodcancer

har man kraftig förhöjning(över50x109/L) så är det ett tecken på leukemi.

Har man för lite vita blodkroppar har man LPK-värde under 3,0x109/L. Med andra ord kan man ha infektioner såsom HIV,influensa,malaria eller TBC.

Det kan också bero på förstorad mjäte, sjukdomar i benmärgen,stråling och B12-brist och folsyrabrist.

Kroppens försvarsmekanismer- försvarssystem

Överallt i vår omgivning finns en massa skadliga mikrober. Kroppens försvarsmekanismer kämpar precis hela tiden mot dessa mikrober som försöker tränga sig in i kroppen. Kroppen har olika sätt att försvara sig mot skadliga mikrober. Immunförsvaret är uppbyggt i olika nivåer som är mer eller mindre avancerade. Människans försvarssystem kan indelas i ospecifikt försvar och specifikt försvar.

Det ospecifika försvaret är medfött och inte så avancerat. Hud, slemhinnor och saltsyran i magsäcken tillhör det ospecifika försvaret. De utgör en ogästvänlig miljö som gör det svårare för smittämnen att ta sig in.

Det specifika försvaret är inte medfött, utan det utvecklas efterhand när vi möter nya smittämnen eller då vi blir vaccinerade. Då bildas minnesceller som ger skydd om ett speciellt smittämne dyker upp igen. Det specifika immunförsvaret fungerar mycket långsammare än det ospecifika, men är istället mycket mer avancerat. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar. Varje vit blodkropp är specialiserad och kan bara rikta in sig på ett smittämne. I det specifika immunförsvaret ingår lymfocyterna. Lymfocyterna delas in i T- lymfocyter och B- lymfocyter. T- lymfocyterna delas i sin tur in i två undergrupper: cytotoxiska T- lymfocyter (kallas också mördarceller) och T-hjälparceller. Mördarcellerna är väldigt skickliga på att spåra, jaga, upptäcka och döda virusinfekterade celler eller cancerceller. T-lymfocyterna fungerar bäst vid en temperatur mellan 38 och 40 grader. En del av mördarcellerna kan utvecklas till minnesceller. T-hjälparcellerna samordnar och styr immunförsvaret genom att utsöndra olika signalsubstanser. B- lymfocyterna mognar i benmärgen. Då B- lymfocyterna träffar på ett smittämne som de känner igen förvandlas de till plasmaceller som producerar antikroppar. De binder och oskadliggör ett smittoämne. En aktiverad plasmacell kan bilda upp till 2000 antikroppar per sekund.

immunförsvaret

Immunförsvaret skyddar oss mot infektioner. Det bekämpar infektioner oavsett om de orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter.

Immunförsvaret består av vita blodkroppar. Sammanlagt finns det över hundra miljarder vita blodkroppar i kroppen. De delas in i olika delar beroende på utseende och funktion

Immunförsvar

Immunförsvar eller immunsystem och infektionsförsvar som det också kallas har hos en multicellulär organism till uppgift att skydda från angrepp av patogena mikroorganismer (patogen=sjukdomsalstrande). Patogena mikroorganismer är t.ex. bakterier, virus, svampar och protozoner m.f.

Immunförsvaret fungerar olika beroende på organismen. En art kan ha fler olika immunförsvar samtidigt. Människans immunförsvar brukar indelas i medfött (ospecifikt) och adaptivt (specifikt) försvar. Ibland kan kroppen reagera immunologiskt utan att det finns något patogent ämne att försvara sig mot. Det kallas autoimmuntiet och visar att kroppen bildar autoantikroppar.

Stress

I grunden är stressen förutsättning för att överleva. Står vi inför en fara ökar stresshormonerna och gör oss beredda på att slåss eller fly. Men om stressen inte tar slut efter en kort tid utan pågår dag ut och dag in påverkas hela vår kroppsbalans. När en fara hotar utsöndras hormoner såsom adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan vara positivt och negativt och hur mycket stress vi kan tåla utan att må dåligt kallas stresstolerans.

vita blodkroppar

Vita blodkroppar (leukocyter) är celler som finns i blodet för kroppens immunförsvar för att skydda sig mot 
infektioner. Vita blodkroppar producerar sig i benmärgen men hittar man också i lymfknutarna, mjälten och i lungornas alveoler alltså där det kommer syre i blodet från lungorna, men också i vävnaderna och i inflammatoriska tillstånd. För att mäta halten av olika vita blodkroppar kan man ta ett blodprov och se om man har några inflammationer eller om immunförsvaret är lågt. 

I våra blodkärl finns det endast några procent vita blodkroppar, de flesta finns utanför blodkärlen i vävnaderna. Deras uppgift är att försvara oss från virus, dåliga bakterier och andra ovanliga ämnen från vår kropp. Vita blodkropparna har cellkärna och cellorgan som andra cellerna. 

De vita blodkropparna som kallas neutrofila granulocyter försvarar kroppen genom att ¨äta upp¨ dem.
Vita blodkropparna behöver inte alltid vara i blodet utan kan vara ute i vävnaderna vid ett bakterieutfall t.ex. u huden.
Sedan finns det en annan typ av vita blodkroppar som innebär att om man får en allergisk reaktion eller en parasitsjukdom ökar eosinofila granulocyter i blodet.
Till sist finns det en grupp som heter basofila granulocyter som innehåller mycket med histamin som gör så att om man är överkänslig sätter den igång den allergiska reaktionen.Totalt finns det tre till åtta miljarder granulocyter per liter blod. Det neutrofila granulocyterna är vanligast, men de eosinofla och basofilagranulocyter är mycket mindre. Granulocyterna lever några dagar. 

Lymfocyter

Förgör inkräktare

Är en annan sorts vita blodkroppar som finns i benmärgen. Cellerna mognar till färdiga lymfocyter i den lymfatiska vävnaden. De mogna lymfocyterna cirkulerar i blodet, men finns även i lymfan som är den vätska som cirkulerar i lymfsystemet. De lever längre än de andra blodkropparna, de kan till och med leva kvar hela livet.

Monocyter

Renhållare

De är största av de vita blodkropparna och finns cirka en halv miljard monocyter per liter blod.

De finns i blodet under ungefär ett dygn sedan far de vidare till vävnaderna och omvandlas till celler, som kallas makrofager.Makrofager betyder storätare och de kan leva i flera år. De tar även hand om döda vävnader ute i kroppen, man kan kalla dem en ¨städpatrull¨ . 

Huden

Huden fungerar bra som en försvarsmekanism över hela kroppen. Huden påverkar regleringen av värme och  vätska. Huden delas in i tre olika skikt: överhud, läderhud och underhud. Överhudens epitelceller och kemiska ämnen som utsöndras av huden skyddar mot mikrober.
Huden väger ca. 1,5kg och är 1,75m2 stor.
Då man bränner huden i solen fungerar den röda (brända) huden som en försvarsmekanism mot ultraviolett strålning. Då du har bränt huden blir huden tjockare, pigmentproduktionen ökar och det pigmentet som blir kvar blir mörkare.

Kroppens Försvarsmekanismer

Våra Försvarsmekanismer fungerar utan att vi ens tänker på det, t.ex. när man märker att man inte kan eller orkar ta in mera information så är vi automatiskt och stänger av (att vi inte tar in mera information). Ingen människa kan ha bara en funktion, alla har någon slags av funktioner t.ex. Humor, Anknytning o.s.v.
Vi männiksor kan ha ca 100 olika försvarsmekanismer som vi inte ens vet om att är en försvarsmekanism som känslor, tankar, minnen, önskningar, rädslor alla dom är mekanismer som vi kanske inte tänker på att kanske är mekanismer utan dom bara är automatiska för oss.