Lunginflammation

Symptom 

Symptomen kan vara olika hos andra människor men de vanligaste symptomen är förkylning med feber med slem hosta och ont i halsen som blir värre efter några dagar. Man får ont i halsen när man andas djupt. Slemmet är grönt eller brunfärgat och tjockt. Och man blir andfådd och yrsel. Medan barn kan ha andra symptom t.ex. väsande eller pipande andning, orkar inte leka, kräks eller blir blek, ont i magen eller att andningen blir snabb och oftast med svag stötande hosta.

Behandling

Om man misstänker att man har lunginflammation lönar det sig att ta kontakt med en läkare. Behandlas mest med antibiotika. Eftersom lungorna fungerar bättre i sittande position så när du sover så lägg en extra dyna under huvudet. Det är viktigt att vila och undvika fysiskt ansträngning.

Orsak

Den bakterie som orsakas största delen lunginflammation heter Mykoplasma eller Pneumokockbakterie. Bakterien som heter Hemophilusbakterien orsakas lunginflammation hos vuxna och äldre med kroniska lungsjukdomar. Rökning kan också orsaka lunginflammation.

Diagnos

Läkaren lyssnar på lungorna och hör till om det har samlats slem inom ett område låter lite som rasslande eller knastrande biljud. Lunginflammationen kan orsaka att läpparna, fingrarna och tårna blir blåa på grund av syre brist i blodet. Oftast om man har lunginflammation tar läkaren ett blod prov som heter CRP. Om CRP-värdet är för hög har man oftast en svårare infektion.

Vad händer i lungan när man får lunginflammation?

Det som händer är att infektioner orsakar vätska (slem) som blockerar alveolerna och blir inflammerade (alveol är lungblåsor som för syre till blodet). På grund av det måste man ta extra mycket luft in.

Hur blir man smittad?

Man blir smittad av att någon som har lunginflammation hostar eller nyser på dig.

Källor

1177 Vårdguiden Ingela Andersson, 2014 http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Lunginflammation/

Yahoo 2008  https://answers.yahoo.com/question/index?qid=20081116042124AAlPQnV

DNA-virus

DNA-virus undergrupperna: Virusarna hör inte till normalfloran. En tredjedel av jordens befolkning besväras av herpesvirus.
Det kan   man få på hud och i slemhinnorna. Man blir smittad via slemhinnor, hud, saliv och andra kroppsvätskor.
Poxvirus är ett komplicerat virus. Dom som blir smittade av poxvirus får variolavirus som är smittkoppor.
Papaovavirus orsakar vårtor och kondylom.
Adenovirus finns i flera undergrupper. Smittar via droppsmitta. De orsakar bland annat mag-tarminfektioner hos barn samt övre luftvägsinfektioner, ofta med konjuktivit.
Hepadnavirus. Hepatit B orsakas av hepatit B-virus (HBV) som tillhör gruppen. HBV kan endast växa i cellkulturer av humana leverceller.
Parvovirus. B19- virus orsakar barnsjukdomen.

Kroppens Försvarsmekanismer

Kroppen har många försvarsmekanismer och deras jobb är att förhindra och förstöra ovilliga bakterier. En stor del av försvarsmekanismerna finns i blodet i form av celler och proteiner. Inom funktionsmedicinen jobbar man med att stödja kroppens egna försvarmekanismer genom att ge immunförsvaret den näring det behöver, istället för att ’föra krig’ mot kroppen och ta symptomdämpande medel.

När de kommer bakterier in i kroppen. Så först måste bakterierna identifieras sen förökas B-lymfocyterna (B-celler) attackerar och dödar bakterierna. sen kommer Fagocyten (cellätare) som äter upp bakterierna. När en fagocyt har uppslukat en cell tar den all information om bakterierna för att om samma kommer på nytt så vet kroppen hur den skall dödas. Sen kommer T-lymfocyterna (mördar T-celler) som dödar bakterierna och Fagocyten.