Enterobakterier, Neisseria

Neisseria har flera olika bakterier som N. Gonokocker och N. Meningokocker och det är det vanligaste. De bakterierna förekommer endast hos människor. Dom förökar sig genom att ständigt infektera nya människor. De dör utanför kroppen och smittar endast via direktkontakt. Neisseria finns oftast som en del av normalflora i näsa och svalg. Enterobakterie är en tarmbakterie som orsakar diarré. Till undergrupperna hör Escherichia colikolibakterier), Enterobakterier som är tarmpatogena toxinproducerande kolibakterier som EIEC, EHEC och ETEC till en tredje del hör den till normalflora kommer in gemon munnen och hamnar ner till tarmen, tjocktarmen. Den förorsakar diarré, sårinfektioner, sepsis, peritonit och pneumoni.


Enterobakterie

Neisseria

Vattkoppor

Vattkoppor är den vanligaste infektionen och den är ofarlig, den förekommer mest hos barn. Ju tidigare man får den i livet är den mer lätt att hantera och sköta.

Det är ett virus som är smittsamt, men man kan bara få det en gång men viruset stannar kvar i kroppen. Viruset är så vanligt att nio av tio blir smittade och det vanligaste som blir smittade är barn men vuxna kan också bli det, de vuxna som blir smittade blir sjukare än barn och det tar längre att friskna till. Symtomen för vattkoppor är feber, trötthet, huvudvärk och kliar på de röda blåsorna. Efter några dagar kommer det röda blåsor på kroppen som sprider sig till hårbotten, ansikte, armar, ben och rygg. Blåsorna är vätskefyllda som spricker efter ett tag och sedan blir de skorpor och till sist ramlar bort.

För att behandla vattkoppor kan man kyla huden med alsollösning som gör så att det inte kliar så mycket, eller vatten kan man lägga på som kyler. Om man är gravid eller om man får vattkoppor efter puberteten kan man behöva behandling som gör så att det inte sprider sig. (Ernesto, Martinez 2015)

Ernesto, Martinez 2015. 1177 Vårdguiden. Tillgänglig på:

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vattkoppor/#section- 

Hämtat den: 24.3.2015

vita blodkroppar

Vita blodkroppar (leukocyter) är celler som finns i blodet för kroppens immunförsvar för att skydda sig mot 
infektioner. Vita blodkroppar producerar sig i benmärgen men hittar man också i lymfknutarna, mjälten och i lungornas alveoler alltså där det kommer syre i blodet från lungorna, men också i vävnaderna och i inflammatoriska tillstånd. För att mäta halten av olika vita blodkroppar kan man ta ett blodprov och se om man har några inflammationer eller om immunförsvaret är lågt. 

I våra blodkärl finns det endast några procent vita blodkroppar, de flesta finns utanför blodkärlen i vävnaderna. Deras uppgift är att försvara oss från virus, dåliga bakterier och andra ovanliga ämnen från vår kropp. Vita blodkropparna har cellkärna och cellorgan som andra cellerna. 

De vita blodkropparna som kallas neutrofila granulocyter försvarar kroppen genom att ¨äta upp¨ dem.
Vita blodkropparna behöver inte alltid vara i blodet utan kan vara ute i vävnaderna vid ett bakterieutfall t.ex. u huden.
Sedan finns det en annan typ av vita blodkroppar som innebär att om man får en allergisk reaktion eller en parasitsjukdom ökar eosinofila granulocyter i blodet.
Till sist finns det en grupp som heter basofila granulocyter som innehåller mycket med histamin som gör så att om man är överkänslig sätter den igång den allergiska reaktionen.Totalt finns det tre till åtta miljarder granulocyter per liter blod. Det neutrofila granulocyterna är vanligast, men de eosinofla och basofilagranulocyter är mycket mindre. Granulocyterna lever några dagar. 

Lymfocyter

Förgör inkräktare

Är en annan sorts vita blodkroppar som finns i benmärgen. Cellerna mognar till färdiga lymfocyter i den lymfatiska vävnaden. De mogna lymfocyterna cirkulerar i blodet, men finns även i lymfan som är den vätska som cirkulerar i lymfsystemet. De lever längre än de andra blodkropparna, de kan till och med leva kvar hela livet.

Monocyter

Renhållare

De är största av de vita blodkropparna och finns cirka en halv miljard monocyter per liter blod.

De finns i blodet under ungefär ett dygn sedan far de vidare till vävnaderna och omvandlas till celler, som kallas makrofager.Makrofager betyder storätare och de kan leva i flera år. De tar även hand om döda vävnader ute i kroppen, man kan kalla dem en ¨städpatrull¨ . 

Ignaz Semmelwiss

Han föddes 1.7.1818 i Budapest Ungern. Han dog 13.8.1865 i Döbling Wien. Han var en läkare som konstaterade att barnsängsfeber var smittsamt och att det kunde minskas mycket om vårdarna tvättade sina händer ordentligt. Detta upptäckte han 1847 då han var chef för förlossningsavdelningen på ett sjukhus i Wien. Barnsängsfeber är en svårt febersjukdom som kan leda till blodförgiftningar, man dör inom några dagar.