Familjen Bacillus

Skillnaden mellan virus och bakterier

Virus kan endast föröka sig genom levande organismer till skillnad från bakterier. Bakterien kan däremot överleva längre på ogästvänliga ytor.

Familjen Bacillus

Bacillus cereus är känd för att vara orsak till en speciell form av matförgiftning, den så kallade           " kinesrestaurangsjukan ".

Bakterien förekommer i naturen både i luft, vatten, jord och göda och kan kontaminera föda, speciellt kokt och sedan uppvärmd grönsaker och ris.

• En diarré form som orsakar plötslig diarré och buksmärtor. Denna form har e inkubationstid på 6-8 timmar, och varar ofta i några dygn.
• Kan utlösa illamående och buksmärtor, redan 1-6 timmar efter födointag. Denna form är dock snabbt övergående.

Bacillus anthracis (Antrax) orsakar sjukdomen mjältbrand. Sporerna kan överleva i jord i årtionden.

Smittvägar

Smittan kan ske genom kontakt med sjuka djur, t.ex. hundar, ull, skinn och benmjöl särskilt från getter, annan boskap samt vilt.

Bakterierna kan även spridas till ett sår. Bakterien har flera virulens egenskaper som gör den högpatogen, och den kan orsaka cellskada i kroppsvävnader vilket medför ödem och cellnekros.

Sjukdomen mjältbrand

Kan uppträda i tre former- kutan antrax, pulmonell antrax och gastrointestinal antrax.

Behandling

Ges med ciprofloxacin och tetracylinder som tillförs intravenöst. Behandlingen måste pågå under lång tid, minst två månader.

Pesten

Kroppens försvarsmekanismer- försvarssystem

Överallt i vår omgivning finns en massa skadliga mikrober. Kroppens försvarsmekanismer kämpar precis hela tiden mot dessa mikrober som försöker tränga sig in i kroppen. Kroppen har olika sätt att försvara sig mot skadliga mikrober. Immunförsvaret är uppbyggt i olika nivåer som är mer eller mindre avancerade. Människans försvarssystem kan indelas i ospecifikt försvar och specifikt försvar.

Det ospecifika försvaret är medfött och inte så avancerat. Hud, slemhinnor och saltsyran i magsäcken tillhör det ospecifika försvaret. De utgör en ogästvänlig miljö som gör det svårare för smittämnen att ta sig in.

Det specifika försvaret är inte medfött, utan det utvecklas efterhand när vi möter nya smittämnen eller då vi blir vaccinerade. Då bildas minnesceller som ger skydd om ett speciellt smittämne dyker upp igen. Det specifika immunförsvaret fungerar mycket långsammare än det ospecifika, men är istället mycket mer avancerat. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar. Varje vit blodkropp är specialiserad och kan bara rikta in sig på ett smittämne. I det specifika immunförsvaret ingår lymfocyterna. Lymfocyterna delas in i T- lymfocyter och B- lymfocyter. T- lymfocyterna delas i sin tur in i två undergrupper: cytotoxiska T- lymfocyter (kallas också mördarceller) och T-hjälparceller. Mördarcellerna är väldigt skickliga på att spåra, jaga, upptäcka och döda virusinfekterade celler eller cancerceller. T-lymfocyterna fungerar bäst vid en temperatur mellan 38 och 40 grader. En del av mördarcellerna kan utvecklas till minnesceller. T-hjälparcellerna samordnar och styr immunförsvaret genom att utsöndra olika signalsubstanser. B- lymfocyterna mognar i benmärgen. Då B- lymfocyterna träffar på ett smittämne som de känner igen förvandlas de till plasmaceller som producerar antikroppar. De binder och oskadliggör ett smittoämne. En aktiverad plasmacell kan bilda upp till 2000 antikroppar per sekund.

De gamla grekernas hygien

Grekerna var förmodligen de första att organisera en verklig offentlig tjänst av kommunal avfallsinsamling, som blev skött av slavar. Avfallet samlades minst två kilometer från stadsmuren.
Hippokrates, läkekonstens fader från Grekland, var författare som fokuserade på frågan om hygien i kroppen, öka bruket av bad och massage.
Oljor användes som tvål för både håret och huden, man masserade kroppen med olivolja, ros, nardus, iris, mejram och bittermandel. Soldater använde också oljor och dofter, för att dölja lukten av huden.
Grekerna använde även andra metoder för att eliminera orenheter i huden som mjölk, natriumbikarbonat, kvarkar och blandningar av sand och korn.
Till munhygien användes en blandning av salt, honung och rosmarin.