Kroppens försvarsmekanism

De vita blodkropparna försvarar kroppen

De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. De finns olika sorters vita blodkroppar. T.ex granulocyter, lymfocyter och monocyter. Skillnaden mellan vita och röda blodkroppar har de vita blodkropparna cellkärna och cellorgan som vanliga celler.

Granulocyter "äter upp" bakterier

Granulocyterna består av tre olika sorters celler som har olika uppgifter. De som kallas neutrofila granulocyter försvarar kroppen genom att "äta opp" dem. De vita blodkropparna cirkulerar också i vävnaderna när de blir ett bakterieangrepp t.ex i huden. 

En annan typ av vita blodkroppar är eosinofila granulocyter. Antalet av eosinofila granulocyter ökar när man får en allergisk reaktion eller en parasitsjukdom.

Basofila granulocyter innehåller rikligt med histamin som sätter igång den allergiska reaktionen.

Det finns totalt tre till åtta miljarder granulocyter per liter blod. Neutrofila granulocyterna är vanligast.

Lymfocyter förgör inkräktare

Lymfocyter är en annan sort som bildas i benmärgen. Cellerna blir sedan till färdiga lymfocyter i den sk lymfatiska vävnaden. De finns t.ex i lymfknutorna, mjälten, brässen, halsmandlarna och tarmanas väggar. 

B-lymfocyter bildas i benmärgen. De omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med främmande ämne som skapar en försvarsreaktion i kroppen, så kallade antigener.

Monocyter fungerar som renhållare

Monocyterna är störst av de vita blodkropparna. De vandrar ut i vävnaderna och omvandlas till celler som kallas makrofager. Cellerna äter upp inkräktare som t.ex bakterier. De tar även hand om död vävnad.