Överallt i vår omgivning finns en massa skadliga mikrober. Kroppens försvarsmekanismer kämpar precis hela tiden mot dessa mikrober som försöker tränga sig in i kroppen. Kroppen har olika sätt att försvara sig mot skadliga mikrober. Immunförsvaret är uppbyggt i olika nivåer som är mer eller mindre avancerade. Människans försvarssystem kan indelas i ospecifikt försvar och specifikt försvar.
Det ospecifika försvaret är medfött och inte så avancerat. Hud, slemhinnor och saltsyran i magsäcken tillhör det ospecifika försvaret. De utgör en ogästvänlig miljö som gör det svårare för smittämnen att ta sig in.
Det specifika försvaret är inte medfött, utan det utvecklas efterhand när vi möter nya smittämnen eller då vi blir vaccinerade. Då bildas minnesceller som ger skydd om ett speciellt smittämne dyker upp igen. Det specifika immunförsvaret fungerar mycket långsammare än det ospecifika, men är istället mycket mer avancerat. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar. Varje vit blodkropp är specialiserad och kan bara rikta in sig på ett smittämne. I det specifika immunförsvaret ingår lymfocyterna. Lymfocyterna delas in i T- lymfocyter och B- lymfocyter. T- lymfocyterna delas i sin tur in i två undergrupper: cytotoxiska T- lymfocyter (kallas också mördarceller) och T-hjälparceller. Mördarcellerna är väldigt skickliga på att spåra, jaga, upptäcka och döda virusinfekterade celler eller cancerceller. T-lymfocyterna fungerar bäst vid en temperatur mellan 38 och 40 grader. En del av mördarcellerna kan utvecklas till minnesceller. T-hjälparcellerna samordnar och styr immunförsvaret genom att utsöndra olika signalsubstanser. B- lymfocyterna mognar i benmärgen. Då B- lymfocyterna träffar på ett smittämne som de känner igen förvandlas de till plasmaceller som producerar antikroppar. De binder och oskadliggör ett smittoämne. En aktiverad plasmacell kan bilda upp till 2000 antikroppar per sekund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar