Diarré

Symptom på diarré är olika om det är lindrig eller allvarlig, det som båda har gemensamt är att patientens avföring kommer som rinnande vatten och om den är allvarlig så kan det vara blod med i avföringen. Hög feber är ett vanligt symptom på diarré, diarré orsakas vid en irritation på tarmslemhinnan, en av mikroberna som orsakar diarré heter C.difficile som är en sporbildande bakterie som kan tillverka gift i tarmen som gör slemhinnan irriterad, bakterien har 2-5% av befolkningen i sina tarmar utan något täcken på sjukdomen. Bakterien kan smitta via en t.ex. handskakning och via luften. Om man lider av diarré p.g.a. antibiotika så skall man äta kuren till slut om det inte blir värre och inte röra allt man ser då det är väldigt lätt smittsamt. Behandlingen till diarré beror på hur farlig den är, oftast räcker det med att man slutför sin antibiotika kur för att få tillståndet att gå tillbaka till normalt, räcker det inte med det och patienten fortsätter ha sjukt i magen och i tarmen så ges patienten en starkare antibiotika som skall utslå bakterien, om patienten lider efter föregående kur så har det visat sig i studier att man kan ta avföringsbakterier från en frisk patient och ge dem till den insjukna patienten. Om ingen av ovan hjälper kan det i värsta fall gå så långt att man måste operera bort sin tjocktarm för rensning och tillfriskning.
Rotaviruset är en diarré som oftast förekommer hos barn, där är symptomen illamående till kräkningar, diarré och uttorkning och varar ofta mellan 4-6 dygn. Mot Rotaviruset finns det inte en speciell behandling då sjukdomen är självläkande.
(folkhälsomyndigheten, 2015)

Försvarsmekanismer

Det själva "jaget"  är en del av våran personlighet som för det mesta framstår i världen omkring oss.  Jaget jobbar fullt ut efter att anpassa sig för verkligheten för att fungera väl för individen. Men ibland kan kraven på oss bli för stora och vi drabbas av ångest.  Eftersom ångest får oss att må dåligt så använder vi oss utan att vara medvetna om det av metoder som skyddar jaget från känslan, dessa metoder kallas för försvarsmekanismer.  
Det finns olika försvarsmekanismer och här är några vanliga; bortträngning-saker som upplevs som o hanterbara eller opassande vilket kan förorsaka ångest, förnekande- då vi inte har kapacitet nog att hantera eller alltför obehagliga-detta sker ofta efter att någon nära stående dött, dagdrömmeri- då våra egna liv är problematiska kan vi fylla upp dem med dagdrömmeri för att slippa fokusera på vårat eget liv för stunden. Humor- ett gott skratt ger oss chansen att glömma andra problem som rädsla, ångest eller sorg, regression- då vi inte får tillräckligt med intresse eller bekräftelse från vår omgivning kan detta orsaka ångest, förskjutning- då och då kan personer eller situationer göra oss upprörda utan att vi kan påverka detta-då kan detta göra så att vi får ett vredesutbrott. Projicering- Ibland existerar det impulser eller önskningar inom oss som inte går ihop med våra krav-egenskaper vi inte kan acceptera hos oss själva-då kan vi kalla andra samma saker bara för att slippa fokusera p medvetandet om att vi besitter egenskapen själva, rationalisering- ångest kan uppstå då vi inte fått vår vilja i genom eller situationen inte gått som planerat- för att då behålla självkänslan och att undvika ångesten så kommer vi på bortförklaringar. 

Försvarsmekanismer

Jaget är den del av vår personlighet som påverkar i den medvetna världen. Man söker ständigt efter att anpassa sig efter verkligheten för att vara så funktionell för individen som möjligt men ibland blir kraven från oss själva eller omvärlden för stora och då känner man ångest. För att ångest får en att må dåligt så använder vi oss omedvetet av metoder som skyddar en själv från känslan, dessa metoder kallas för försvarsmekanismer

Scharlakansfeber

Vad är scharlakansfeber i helhet:​Febern drabbar ofta barn men kan också drabba vuxna men mer sällan. Symptom kan vara t.ex att man får halsinflammation, röda utslag och röd tunga. Man brukar bota den med antibiotika för att minska risken att någon annan ska bli smittad för att den smittar jätte lätt bland med andra människor. (Nestor Linda, sharlakansfeber.se ) 

Symptom:​Scharlakansfeber och Halsinflammation har ofta likadana symptomer för att de båda orsakas av samma bakterie, så i början kan man tro att man har halsinflammation. Till en början brukar man ha angina.Till anginas symptom tillhör sjukt i halsen, svårt att svälja för att man brukar ha svullna mandlar. 12-­24h efter att man har blivit sjuk så brukar man börja få små röda utslag som brukar jämföras med medwurst eller nässelfeber. Utslagen börjar vid områden där huden ofta viker sig som t.ex knävecket, armhålan. Utslagen kan vara väldigt självklara för just scharlakansfeber, röda kinder och blekt runt munnen. Som normal så är tungan ofta grå vit eller lite ljusröd men då man har scharlakans så är tungan helt mörk rosa nästan riktigt mörkröd, och den har ofta små röda blåsor på sig som man absolut INTE får spräcka, man brukar kalla tungan då för smultrontunga för den liknar ett moget smultron. Sen när man har haft febern i några veckor så börjar huden fjälla på händer och fötter. (Nestor Linda, sharlakansfeber.se ) 

Så smittar Scharlakansfeber: ​Scharlakans sjukdom smittas med streptokocker och det sprids via direkt kontakt och luften, det betyder alltså att om ditt barn har scharlakans så är det ganska självklart att du också kommer att drabbas. Det tar ca 2­4 dagar för dej att märka att du har blivit smittad. Det är jättesvårt att förhindra att bli smittad, men det kan hjälpa lite om du vädrar hemma (tar ut täcke, lakan, mattor o.s.v). Det är ofta barn som får scharlakansfeber men om det drabbar en vuxen/ungdom så är det ofta “bara” halsinflammation. Ett barn under 6 månader har väldigt liten chans att bli smittad för att hen har såna antikroppar som står emot streptokocker. I en klass med ca 20 barn så kan ungefär hälften av barnen vara smittade men ingen av dem är sjuka. Scharlakans smittar från samma dag som du har blivit smittad till 2 dagar efter att antibiotikakuren har inletts.

Behandling: ​Om du misstänker att ditt barn eller du har scharlakans så ska du söka vård vid närmaste HVC eller vårdcentral. Oftast brukar man få penicillin i tio dagar och sen på efter koll. Men om det inte är Scharlakans så brukar det ofta bara vara vanlig feber och då ska man låta sitt barn vila och hen ska dricka mycket vatten.

(Nestor Linda, sharlakansfeber.se ) 

http://scharlakansfeber.se/vad-ar-scharlakansfeber/ 
Nestor Linda, 11.02.2014, hämtad 20.03.2015

AIDS

AIDS är en följdsjukdom till HIV. Båda är infektionssjukdomar och går inte att bota. Tack vare dagens medicin kan en HIV/AIDS positiv människa leva ett nästan normalt liv. Man kan inte se om en människa lider av sjukdomen.

AIDS står för acquired immunodeficiency syndrome, på svenska: förärvat immunbristsyndrom.
Symptomen av HIV smittan uppenbarar i normala fall först efter en lång tid. Det kan tillochmed ta åratal innan smittan upptäcks. Många av dom som har fått HIV smittan insjuknar bara några veckor efteråt i en PRIMÄR HIVINFEKTION, då man som symptom kan ha feber, sjuk hals, hudutslag och uppsvällda lymfkörtlar. Det liknar vanliga influensa symptom och går över av sig själv, därför tar många inte det så seriöst.

Om du har haft HIV länge och den då är långt gången, (7-10 år) leder det till AIDS.
När du har AIDS har du som sagt nedsatt immunsystem och blir sjuk ganska lätt och en AIDS smittad person löper stor risk att dö i cancer eller lunginflammation. Personer med HIV eller AIDS löper större risk att insjukna i olika cancrar.

Aids har flera olika smittovägar.
Ex. Via oskyddat samlag , mer vanligt via oskyddat analt samlag
       Nålar/Sprutor, drogmissbrukare lider större risk att få en HIV infektion då de delar sprutor
       Från mor till barn, under sista veckorna av graviditeten eller vid födseln.
       Via blodtranfusioner, men i Finland kontrolleras blodet för HIV så här är risken nästan noll.
       Det är också bevisat att det finns Hiv saliv men det är ej bevisat att det kunde överföra smitta.

Fr.o.m 1988 har den 01.12 varit den Internationella AIDS-dagen.
Röda bandet är en symbol för sammanhållning och lojalitet med HIV positiva och människor som lever med Aids

Enterobakterier, Neisseria

Neisseria har flera olika bakterier som N. Gonokocker och N. Meningokocker och det är det vanligaste. De bakterierna förekommer endast hos människor. Dom förökar sig genom att ständigt infektera nya människor. De dör utanför kroppen och smittar endast via direktkontakt. Neisseria finns oftast som en del av normalflora i näsa och svalg. Enterobakterie är en tarmbakterie som orsakar diarré. Till undergrupperna hör Escherichia colikolibakterier), Enterobakterier som är tarmpatogena toxinproducerande kolibakterier som EIEC, EHEC och ETEC till en tredje del hör den till normalflora kommer in gemon munnen och hamnar ner till tarmen, tjocktarmen. Den förorsakar diarré, sårinfektioner, sepsis, peritonit och pneumoni.


Enterobakterie

Neisseria

Vita blodkroppar

Vita blodkroppar är blodceller som försvarar kroppen mot infektioner. De attackerar bakterier som kommit in i kroppen. kallas även för leukocyter. Dessa kan mätas för att se om du har någon inflammation på kommande eller om den redan pågår. Man kan ha ett för lågt antal vita blodkroppar vilket kan bero på infektioner t.ex. influensa, HIV, tuberkulos, sjukdomar i benmärgen eller strålning.

Vita blodkroppar

Vita blodkroppar är blodceller som försvarar kroppen mot infektioner. Det finns tre olika vita blodkroppar: Lymfocyter, Granulocyter och Monocyter. På olika sätt attackerar de infektionen. Lymfocyterna söndrar bakterierna, granulocyterna äter upp bakterierna och monocyterna både äter upp bakterierna och tar hand om död vävnad. 

Indikationer

Om man har för många vita blodkroppar kan det bero på att man röker, är stressad eller behandlas med ett läkemedel som orsakar detta, eller om man måttlig höjning i blodet som antigen kan bero på en infektion, inflammation eller blodcancer (leukemi) För behandling av detta så måste man behandla själva orsaken.

Om man har för få vita blodkroppar kan det bero på infektioner som t.ex. influensa, HIV, malaria eller TBC. Men också cytostatikabehandling och medel mot överaktivitet i sköldkörteln kan orsaka att man har ett lågt antal vita blodkroppar i kroppen. 

Bihåleinflammation

Bihåleinflammation är när håligheterna i ansiktsskelettet blir inflammerade oftast vid förkylning. På samma sätt som näsan blir täppt vid förkylning blir också bihålorna täppta. Det är en sjukdom som oftast brukar gå om av sig själv och är rätt så vanlig.

Det är inte bihåleinflammationen som smittar utan det är förkylningen. Det är väldigt sällsynt men de kan förekomma allvarliga fall av bihåleinflammation och då kan man behöva vårdas på sjukhus.

Om bihåleinflammationen är osakad av en vanlig virusinfektion så går det oftast snabbt över av sig själv och man behöver ingen behandling, men om bakterierna i bihålorna börjar växa så behövs det antibiotika eller någon annan behandling för att stoppa inflammationen.

Hur sjuk man blir är olika beroende på bihålornas öppningsstorlek, slemhinnans förmåga att transportera slem, hur bra kroppens försvar fungerar mot infektioner eller vilken typ av smittämnen som startar infektionen.

De besvär som är typiska för bihåleinflammation är att man har värk i pannan eller i kinderna, oftast på nåndera sidan, luktsinnet försämras, man får en illaluktande snuva och näsan blir täppt, tryckande värk i tänderna i övrekäken.

Om man är en person som är allergisk eller överkänslig för någonting så är risken större att man får bihåleinflammation, pga. slemhinnorna kan svullna. Samma gäller under graviditeten för då är kroppens slemhinnor överlag och sväller. Därför är det vanligt att ha problem med bihålorna under graviditeter. Rökning är en annan sak som ökar risken för bihåleinflammation.

Med att hålla huvudet högt när man ligger ner så minskar svullnaden i näsan och bihålorna, är ett förslag hur man ska behandla bihåleinflammation. En annan behandling är att använda nässpray, finns receptfria på apoteket, de gör inte så att inflammationen läker snabbare men tar minskar på symptomen, men det är viktigt att komma ihåg att man inte får använda nässpray mer än 10 dagar i streck för då kan det i sin tur göra så att svullnaden i näsan ökar.

Enander, Martin 2012. Bihåleinflammation. Tillgängligt på:

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Bihaleinflammation/ Hämtat: 10.3.2015

Vattkoppor

Vattkoppor är den vanligaste infektionen och den är ofarlig, den förekommer mest hos barn. Ju tidigare man får den i livet är den mer lätt att hantera och sköta.

Det är ett virus som är smittsamt, men man kan bara få det en gång men viruset stannar kvar i kroppen. Viruset är så vanligt att nio av tio blir smittade och det vanligaste som blir smittade är barn men vuxna kan också bli det, de vuxna som blir smittade blir sjukare än barn och det tar längre att friskna till. Symtomen för vattkoppor är feber, trötthet, huvudvärk och kliar på de röda blåsorna. Efter några dagar kommer det röda blåsor på kroppen som sprider sig till hårbotten, ansikte, armar, ben och rygg. Blåsorna är vätskefyllda som spricker efter ett tag och sedan blir de skorpor och till sist ramlar bort.

För att behandla vattkoppor kan man kyla huden med alsollösning som gör så att det inte kliar så mycket, eller vatten kan man lägga på som kyler. Om man är gravid eller om man får vattkoppor efter puberteten kan man behöva behandling som gör så att det inte sprider sig. (Ernesto, Martinez 2015)

Ernesto, Martinez 2015. 1177 Vårdguiden. Tillgänglig på:

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vattkoppor/#section- 

Hämtat den: 24.3.2015

Öroninfammation

                         Öroninflammation
Då det bildas var i mellanörat kallas det öroninflammation. Det börjar oftast med en förkylning , det är en bakterie och förkylningsviruset gör slemhinnorna mer känsliga för bakterier.
Symtomen är oftast:
ØFeber för barn
ØOnt i örat/öronen
ØKänns som att man har ett lock på eller sämre hörsel
För att undvika öroninflammation kan man:

Ø  Undvika rökiga miljöer

Ø  Ammandet ar en skyddande effekt på spädbarn

Ø  Om ett barn är förkyld kan man ha det att sova med huvudet högt

Om ett barn har mycket vatten i örat eller att man har mycket öroninflammation efter varandra kan det hjälpa med ett rör i örat.
Öronkatarr:
Är en typ av öroninflammation då vätskan samlas bakom trumhinnan. Det beror på att slemhinnan i örontrumpeten svullnar som gör att det inte slipper luft i mellanörat. Då bildas ett undertyck som bildar vätska som helt eller delvis fyller mellanörat med vätska.
Följden är då:

Ø  Trumhinnan är inte lika rörlig

Ø  Hörseln försämras

Ø  Ljudvågorna demppas

Det är vanligt hos barn efter en öroninlammation eller förkylning,man behöver inte äta anttibiotika utan det brukar försvinna av sig själv utan några bekymmer.

Enander,2013. Öroninflammation, vårdguiden.
 http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Oroninflammation/ Hämtat:  10.3 /2015.

8/10  öroninflammationer orsakas av bakterierna pneumokocker och Haemophilus influenzae. När de kommer till mellanörat via näsan genom örontrumpeten eller från ytterörat.
Om man har öroninflammation, symtomen i 2-3dagar får man penicilin eller anttibiotika,kuren är oftast 5 dagar lång och man skall äta hela kuren till slut annars kan man få öroninflammation på nytt..
För att lindra smärtan kan man:

Ø  huvudet i högläge och man skall vara i ett svalt rum,du minskar svullnaden i örat

Ø  under de 2-3första dagarna kan man kan man demppa symtomen med smärtstillande läkemedel eller näsdroppar/-spray.

Infektionsguidem ,Meda.

 http://www.infektionsguiden.se/infektioner-hos-barn/oroninflammation/

Bordetella

Det finns olika grupper av Bordetella. Bordetella pertussis är den bakterien som förekommer hos människor. När man får denna bakterie så symtomer är vanlig kikhosta. Sen finns det också bakterien Bordetella bronchiseptica förekommer oftast hos djur och sen finns det ännu en bakterie inom denna grupp är Bordetella parapertussis

Bordetella pertussis

Är den bakterien som förekommer hos människorna. Den smittar genom utandningsluften. Denna bakterie sprids bara hos människor. Symptomena är först en vanlig förkylning, sen får man feber, man har speciellt mycket hosta på natten och vid matintag. Oftast brukar hostattackerna sluta med kräkning. Sjukdomen brukar vara i 6-8 veckor. Barn som är vaccinerade mot detta kan ändå bli nersmittade med det. Hos vuxna liknar sjukdomen en luftvägsinfektion med en rethosta. Denna bakterie är en kapsel.

Man vaccinerar människorna mot denna bakterie. Effekten i vaccinet minksar med tiden så därför är det bra att vaccinera sig igen när man blir vuxen så att man smittar ner sina barn. 

 

Haemophilus

Haemophilus är en bakterie som kan orsaka hjärnhinneinflammation och luftvägsinfektion, vanligaste orsaken är mellanöroninfektion. Bakterien är en gramnegativ stav och inte sporbildande.

  Bakterien haemophilus infuluenzae, orsakar sjukdom i luftvägarna. Du kan få detta av inandning av en nysning från en infekterad individ. Epitel cellerna i luftvägarna förstörs, De som har blivit smittade frisknar till efter 10-14 dagar, men de som är äldre och personer med kroniska hälsoproblem kan bli till lunginflammation.Bakterien är känslig mot antibiotika. 
Det finns ett vaccin som ges vid 3,5,12 månaders ålder.

Clostridium

Clostridium difficile är en grampositiv stavbakterie som kan bilda sporer. Finns oftast i i tarmens normalflora, men vid behandling med antibiotika, av framför allt cefalosporiner och klindamycin finns stor risk för överväxt av bakterien som då kan orsaka svåra diarréer, i första hand behandlas med metronidazol som är en antibiotika.

En av clostridiums difficiles undergrupper är clostridium tetani som orsakar stelkramp, den är långviulen.
Colostridium perfringens är en annan undergrupp som orsakar gasbrand och matförgiftning.
Colostridium botulinum orsakar livsfarlig matförgiftning, dvs. botulism.

Förekommer i inaktiv bakterieform och även i människans kolon i sporfolm. Där konkurrerar dessa bakterier med tarmens övriga normalflora och lever därför i regel "under kontrollerade former"

Stafylokocker

 Skillnader mellan virus och bakterier är att bakterier är mindre än virus. virus orsakar sjukdomar det gör inte bakterier. Virus kan bara föröka sig i levande vävnad. Virus består av dna medan bakterier inte gör. Bakterier finns nästan överallt men inte virus.

Familjen Staphylococcus utgörs av minst trettio olika arter.

Staphylococcus aureus har stor förmåga att producera enzymer och toxiner som ökar dess giftighet. Bakterien trivs i hud och slemhinnor men kan även orsaka allvarliga infektioner i blodbanan och i benvävnad.

Minst 50% av alla friska individer bär på S. Aureus i näsöppningen, vilket betyder att den finns där men den orsakar inte någon infektion. De som har bakterien i näsöppningen, har också den på händerna, därifrån kan S. Aureus sedan sprida sig vidare till någon annan individ och orsaka allvarlig infektion. Andra ställen där S. Aureus kan befinna sig i (utan att infektera) är armhåla, perineum, hårbotten, nässvalg, vaginaslemhinna och feces.

S. Aureus orsakar varbölder i hud, slemhinnor och benvävnad samt giftliknande reaktioner.

Infektionssymtomen orsakas både av bakteriernas skadeeeffekt men också av immunsystemets försvar mot bakterierna.

Vävnadens reaktion är inflammation och på huden syns det som rodnad, svullnad och värme.

Staphylococcus epidermis hör till hudens residenta bakterieflora som finns rikligt i huden. S. Epidermis kan varken producera enzymer eller gift dock har den stor benägenhet att utveckla antibiotikaresistens.

Särskild observation krävs om man tror att man blivit smittad med S. Epidermis. Eftersom att bakterierna är redan så välkända för kroppen, reagerar inte kroppens immunförsvar så kraftigt som det borde. Därför stiger feberreaktionen svagare, så som också CRP-stegringen och leukocytos (ökning av antalet vita blodkroppar). Tecken på inflammation kan vara otydliga men mindre rodnad, värme och svullnad inom infektionsområdet kan vara tecken på att man fått bakterien.

 Stafylokocker kan komma in i kroppen via sår eller mat. Man kan få bölder, sår kan infekteras. Såret blir rött och svullet, ta ont och man kan få feber. Man kan få infektioner av stafylokocker också i leder och blodet, men det är ovanligt. Om man får stafylokocker via maten, så leder det oftast till matförgiftning. Då är symptomen kräkningar och diarré.

Ytlig infektion i huden orsakad av Stafylokocker

Stafylokocker är en bakterietyp som finns i den mänskliga normalfloran hos 25–30 % av befolkningen. I de flesta fall orsakar bakterien ingen skada utan lever i symbios med människokroppen, oftast på huden eller i näsan.

Normalflora kallas de mikrober som oftast påträffas hos djur eller människor oftast är de bakterier eller mikroskopiska svampar.S aureus tillhör dock inte kroppens normalflora,utan är patogen. Hudens normalflora består framförallt av grampositiva bakterier så vita stafylokocker, mikrokocker och difteroida stavar. Stafylokocker finns också i näsan och i ytterörat.

Familjen Bacillus

Skillnaden mellan virus och bakterier

Virus kan endast föröka sig genom levande organismer till skillnad från bakterier. Bakterien kan däremot överleva längre på ogästvänliga ytor.

Familjen Bacillus

Bacillus cereus är känd för att vara orsak till en speciell form av matförgiftning, den så kallade           " kinesrestaurangsjukan ".

Bakterien förekommer i naturen både i luft, vatten, jord och göda och kan kontaminera föda, speciellt kokt och sedan uppvärmd grönsaker och ris.

• En diarré form som orsakar plötslig diarré och buksmärtor. Denna form har e inkubationstid på 6-8 timmar, och varar ofta i några dygn.
• Kan utlösa illamående och buksmärtor, redan 1-6 timmar efter födointag. Denna form är dock snabbt övergående.

Bacillus anthracis (Antrax) orsakar sjukdomen mjältbrand. Sporerna kan överleva i jord i årtionden.

Smittvägar

Smittan kan ske genom kontakt med sjuka djur, t.ex. hundar, ull, skinn och benmjöl särskilt från getter, annan boskap samt vilt.

Bakterierna kan även spridas till ett sår. Bakterien har flera virulens egenskaper som gör den högpatogen, och den kan orsaka cellskada i kroppsvävnader vilket medför ödem och cellnekros.

Sjukdomen mjältbrand

Kan uppträda i tre former- kutan antrax, pulmonell antrax och gastrointestinal antrax.

Behandling

Ges med ciprofloxacin och tetracylinder som tillförs intravenöst. Behandlingen måste pågå under lång tid, minst två månader.

Hjärnhinneinflammation

Vid hjärnhinneinflammation, även kallat meningit, är hinnorna mellan hjärnan och skallbenet angripna av virus eller bakterier. Om hjärnhinneinflammationen orsakas av en virusinfektion, vilket det oftast är frågan om, tillfrisknar man efter någon vecka. Det är ovanligt att en bakterie orsakar infektionen och i så fall behöver man fort sjukhusvård. En del läkemedel kan orsaka hjärnhinneinflammation som biverkning och reumatiska sjukdomar. (Hellgren)

Symptomen vid hjärnhinneinflammation orsakad av virus är huvudvärk, trötthet, illamående, stelhet i nacken, känslighet mot ljud och ljus, feber och sjukdomskänsla. Det finns ingen behandling mot viruset, kroppens immunförsvar tar hand om infektionen men man kan få smärtstillande och febernedsättande. (Hellgren,)

Symptomen vid hjärnhinneinflammation orsakad av bakterie är samma som virus men man insjuknar inom ett dygn och man kan bli medvetslös, få krampanfall, yr och orkeslös, blödningar i huden som ser ut som utslag eller blåmärken. Behandlingen mot bakterien är antibiotika direkt i blodet. Hjärnhinneinflammation orsakad av bakterie utan omgående vård har nästan 100 % dödlighet. (Hellgren)

De flesta blir helt återställda, en del får permanenta besvär och några få dör av hjärnhinneinflammation.

Enterovirus, herpesvirus eller TBE är virus som kan orsaka hjärnhinneinflammation. Enterovirus bosätter sig i luftvägarna eller mag- och tarmkanalen och tar sig därifrån vidare till andra delar av kroppen. Enterovirus kan ligga dolda en längre tid hos värden. (Davidsen)

Oftast är det borrelia-, pneumokock- eller meningokockbakterier som orsakar hjärnhinneinflammation. Borreliabakterier smittar via fästingar, meningokockbakterier hör till insidan av näsans normalflora. (Davidsen)

Det finns inget sätt att förebygga hjärnhinneinflammation men det finns vaccin mot meningokocker grupp A och C, men inte mot grupp B. (Davidsen)

Förutom meningit finns epidemisk hjärnhinneinflammation och japansk hjärnhinneinflammation. (Nationalencyklopedin, 2015)

Källförteckning:

Urban Hellgren, 2013-05-02, hämtad 10.3.2015.

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjarnhinneinflammation/

Ole Davidsen, 2010-08-31, hämtad 10.3.2015

http://www.netdoktor.se/smarta/artiklar/hjarnhinneinflammation-meningit/

Nationalencyklopedin, hämtad 10.3.2015

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/epidemisk-hj%C3%A4rnhinneinflammation

Kikhosta

Kikhosta är en infektionssjukdom, är en av de sk. barnsjuka. Orsaken till kikhosta är en bakterie som sätter sig i luftvägarna och som sedan gör att där blir en inflammation. Kikhostans bakterie heter  Bordetella pertussis. Luftvägarna svullnar och där bildas segt slem som orsakar halsont och lätt feber. Oftast börjar kikhostan som en vanlig förkylning. Hostan blir värre efter några dagar och man hostar bara mera och mera ,ofta kan man även kasta upp.

Smittvägar:

Kikhosta smittar lätt genom små droppar då man hostar eller nyser . Kikhosta sprids också via ytor där små droppar landat och man rör vid ytan där dropparna landat.

Symptom:
Kikhosta börjar oftast som en vanlig förkylning med både hosta och ibland även lätt feber. Efter en till två veckor är hostan mycket värre och kan även ha hostattacker , kan ibland även kasta upp.

Behandlingar/Botas:

Kikhosta går över av sig själv men kan ta en tid. Oftast och även de flesta behöver inga behandlingar men barn under ett år eller barn med kroniska sjukdomar bör få antibiotika tidigt ! Även större barn eller vuxna som har riska att smitta ner barn under ett år får antibiotika. Hostmedicin hjälper inte vid kikhosta och hindrar inte besvären.Finns vaccin mot kikhosta och de flesta barn har fått det vaccinet men trots de kan man ändå få kikhosta som större barn eller vuxen. Man kan få biverkingar då man tar vaccinet men många klarar sig utan någon biverkning alls. Vanligaste biverkningar är :huvudvärk, trötthet, illamående, uppkastningar och diarré. Svåra biverkningar kan vara svår huvudvärk, feber över 38 grader och problem med nervsystemet och allergiska reaktioner som chock.

Källförteckning:

Medicin ,kikhosta

http://omedicine.info/sv/vaktsina-protiv-koklyusha-akds-vaktsina-tdap-vaktsina.html 

Hämtad:10.03.2015

 Leif Ekholm. 2015. Kikhosta, vårdguiden.

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Kikhosta/#section-0

Hämtat:10.03.2015

Impetigo - Svinkoppor

Impetigo, även kallad svinkoppor, är en väldigt smittsam sjukdom som är vanligast för barn i dagis. Den är ofarlig men det innebär att man får en blåsa med vätska, som till slut blir blir varigt. Den är vanligast i ansiktet, runt näsa och mun, men man kan även få den på andra ställen på kroppen. Eftersom den som bäst kan sätta sig på fuktig eller irriterad hud. De kan börja svida eller klia, men man brukar inte känna av att man är sjuk. De kommer ofta p.g.a. en förkylning, men de kan även spridas via direkt och indirekt kontakt.
Man kan bota impetigo själv med hjälp av att tvätta såren ofta med tvål och vatten och noga fast det kan göra ont. Meningen med det är att få bort skorporna från såret, det gör man bäst genom att lägga en våt kompressor över såret före man tvättar. Men om det händer att det tar längre än en vecka, att dom sprider sig, om du är sjuk på samma gång eller om de täcker ett stort hudområde ska man söka vård till hälsocentralen. Det kan hända att man behöver ta en antibiotika kur, men då behövs en säker kännedom till smittan.
För att förhindra impetigo ska den sjuka tvätta kläder, inte röra såren, men ifall det skulle hända ska man tvätta händerna noga. Man ska även använda engångshandukar (både barn och vuxna) och byta och tvätta kläderna och sängkläder i minst 60 grader varje dag. Man kan även klippa bort naglar, så man inte kan skrapa på såret och hålla det rent. Tvätta handtag eller föremål man ofta tar i och även tvätta leksaker och gosedjur hindrar smittan. Men även fast dess namn är Svinkoppor kan den inte smittas mellan djur och människor, alltså den är inte en zoonos.

Den orsakas av Betahemolyserande streptokocker eller av gula stafylokocker. (Staphylococcus aureus)

 

 Folkhälsomyndigheterna Sjukdomsinformation om impetigo Senast uppdaterad: 17.10.2013 http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/impetigo-/ Hämtat: 10.3.2015

Jenny Magnusson Svinkoppor - Impetigo Senast uppdaterat: 17.2.2015. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Impetigo---svinkoppor/ Hämtat 10.3.2015

Testikelinflammation

När man har testikelinflammation är symptomen oftast svullnad och ont i testiklarna. Ofta är smärtan på båda sidorna. Man kan också känna sig sjuk och få feber. Inflammation i testiklarna är ovanligt och nästan alltid en följd av en inflammation i bitestiklarna som är på testiklarna. Orsaken till bitestikelsinflammation är oftast en urinvägsinfektion eller en könssjukdom. om man får testikelinflammation beror det oftast på ett virus.

Inflammationen kan behandlas med antibiotika, men om man inte söker hjälp kan man i värsta fall bli steril. Man börjar oftast må bättre efter tre eller fyra dagar,men det är ändå viktigt att ta kuren till slut.Om man får inflammationen för en urinvägsinfektion,kan man t.o.m behöva sjukhusvård i värsta fall. Om man får plötslig smärta i pungen som inte går över inom några minuter, ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akuten!

För att läkaren skall undersöka om du har testikelinflammation,känner han på dem för att kolla om svullnaden är i testikeln eller bitestikeln. Man bör också lämna ett urinprov. För att läkaren skall kunna göra en bättre bedömning, brukar man också ta ett blodprov för att CRP-värdet, som i vanligt språk brukar kallas snabbsänka, ska kunna mätas. det brukar ofta analyseras genast vid mottagningen. ibland brukar läkaren villa ta ett gonorreprov också. om man inte hittar orsaken till smärtan i testikeln så kan det även undersökas med ultraljud.

Smärtan i testiklarna kan ibland bero på att testikeln vridits opassligt. om man fått inflammation via virus,så måste man vila,det är den bästa behandlingen mot inflammationen då den beror på virus. Testikelinflammation som beror på virus kan leda till att man bildar mindre spermier. om inflammationen är i båda testiklarna kan det i värsta fall leda till att man blir steril.

källförteckning: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Testikelinflammation/

Christina Ledin.2012,testikelinflammation,vårdguiden.​

Inflammation i tonsillerna

Mer än hundra olika mikrober kan orsaka svalginfektion i halsen.

Bakterien Streptokocker ligger bakom de flesta svalginfektioner, som orsakas av bakterier. 5-10% av svalginfektionerna hos vuxna orsakas av Streptokocker A och 15-30% hos barn. Dock är det sällsynt att barn som är yngre än tre år får halsont orsakad av Streptokocker.

Största delen av svalginfektionerna orsakas dock av virus. Hosta, snuva, inflammation i ögats bindhinna, heshet, diarré är symtomer på att man fått en virusinfektion.

Adenovirus är den näst vanligaste orsaken till svalginfektion. Viruset förekommer i alla åldrar men är vanligast hos barn under fem år, hos barn med adenovirus är det vanligt med hög och långvarig feber. Infektionen undersöks inte närmare och det finns ingen specifik behandling för dem heller.
Epstein-Barr virus orsakar viruset mononukleos ofta hos ungdomar i pubertetsåldern, kallas även för körtelfeber eller pussjukan. Mononukleos kan också vara orsakad av CMT. Syntom på mononukleos är ordentligt sjukt i halsen, prickar eller beläggningar på tonsillerna, inflammation i halsens lymfknutor, ofta förstoring av mjälten eller levern och långvarig feber. En del har också svullna ögonlock. Det finns inge läkemedelsbehandling som botar pussjukan.

Inflammation i tonsillerna
Typiska symtom på halsfluss (=inflammation i tonsillerna) är plötsligt injuknande, ont i halsen, feber, beläggningar eller vita prickar på toncillerna, ömmande och svullna lymfknutor på halsen eller under käken samt huvudvärk och mera hos barn magsmärta, illamående och uppkastingar.
Halsfluss behandlas i första hand med penicillin eller andra antibiotika.

Om patienten har halsfluss orsakad av streptokocker minst fyra gånger under ett år talar man om återkommande halsfluss. Största delen av de som lider av det har sådana bakterier som pencillin inte biter på i svalget. Då byter man ut eller sätter till läkemedel så man får effekt mot dessa bakterier.
Om patienten har återkommande halsfluss eller halsbölder som inte läker överväger man toncilloperation.
 


Källförteckning: Kirsi Tarnanen m.fl., 2012. Svalginfektioner (bland annat halsfluss, adenovirusinfektion och mononukleos). Hämtad: 10.03-15. Tillgänglig på: http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=khr00002