Normalflora

Vikten av de mikroorganismer som förekommer hos en vuxen människa har uppskattats till 1,5 kg. Antalet mikrobceller hos en människa är mer än 10 gånger större än antalet kroppsceller.

Normalflorans bakterier har inflytande på ämnesomsättningen, bl.a. av gallsyror och mineralämnen Vidare underlättar de ett normalt liv, dels genom att hindra sjukdomsframkallande bakterier från att etablera sig, dels genom att sätta igång immunsystemets produktion av immunglobuliner.

 Hudens normalflora utgörs huvudsakligen av grampositiva bakterier, t.ex. stafylokocker och arter i släktena Micrococcus och Corynebacterium.

 Munhålan innehåller en riklig flora, vars sammansättning varierar från tändernas emaljyta till tandfickor och tungans yta. Viktiga bakteriegrupper är streptokocker,  laktobaciller och Actinomyces.

Luftvägarna. I näsan och på tonsillerna finns pneumokocker, stafylokocker, streptokocker, samt Corynebacterium- och Neisseria-arter. I luftstrupe och lungor finns relativt sparsamt med bakterier eftersom flimmerepitel och hostreflex avlägsnar dem.

 Mag–tarmkanalen. Magsaftens saltsyra och enzymer dödar flertalet mikrober och hindrar att de slår sig ner i magsäcken. Ett undantag är Helicobacter pylori. Flera hundra olika bakteriearter har definierats i tarmfloran som är den plats där det finns mest mikrober i. Bakterietätheten är avsevärt större i tjocktarmen än i tunntarmen. Anaeroba arter av laktobaciller, Bacteroides och Clostridium, är dominerande, men det finns också kolibakterier, enterokocker, Proteus och Pseudomonas, liksom svampsläktet Candida.

Urinvägar och könsorgan. Normalt finns mikrober endast i hudnära utförsgångar. Laktobaciller, Döderleins bacill, ingår i vaginalfloran under kvinnans fertila ålder och hos äldre kvinnor som tar östrogen.

  Kroppens inre organ är normalt sterila.

Källa: Nationalencyklopedin